Mer betong kan återvinnas

Om sex år ska allt mer bygg- och rivningsavfall återvinnas enligt EU-direktiv. Det innebär en utmaning för byggbranschen. Men kritik mot Naturvårdsverket menar att det kommer bli en större utmaning om inte förutsättningarna för återvinning av betong förbättras.BahcoEfter 120 års tillverkning av olika sorters handverktyg tystnade verksamheten i Enköpings mekaniska verkstad. Företaget Bahco som hade sin verksamhet där, flyttade 2007 tillverkningen till spanska Baskien och den mekaniska verkstaden tömdes på liv. Nu har ljudet av maskiner åter börjat höras i en av alla de byggnader som utgör verkstaden, i den så kallade smedjan. Men det är inte ljudet av återupptagen produktion, utan ljudet av rivning. I ena änden av smedjan står en fjärrstyrd rivningsmaskin, för närvarande tyst. Men stora delar av det yttersta skiktet av betonggolvet är redan upphackat i små, oregelbundna bitar. Jakob Engström tar upp en av bitarna, som är matt svart, förorenad av olja. Han jobbar på Structor Miljöteknik AB som är anlitat att utför en miljöinventering innan rivningen. De kommer även ta fram en avfallshanteringsplan samt göra miljökontroller under rivningens gång. Här vid rivningen av Bahcos gamla lokaler finns det redan platsspecifika riktvärden för återvinning framtagna, men det tillhör inte vanligheterna vid rivningsprojekt. Just nu väntar man på besked från provtagningarna som är på analys för att få veta hur mycket betong som kan återvinnas. Den oljeförorenade biten i Jakob Engströms hand kommer i alla fall inte att få leva vidare som fyllnadsmassa.

– Vissa saker kommer alltid vara farligt avfall, men Structor och andra miljökonsulter anser att det skulle kunna återvinnas betong i större grad än vad som görs i dag, säger han.

Att så inte är fallet anser han beror på Naturvårdsverkets handbok, framtagen för att hjälpa tillsynsmyndigheterna att tolka miljöbalken och den smått diffusa lagtexten att avfall som får återvinnas endast får utgöra en ringa risk för miljön.

– Handbokens definition av vad som innebär en ringa risk för miljön är alldeles för hård. De tillåtna nivåerna av ämnen och föreningar i betongen, för att få återvinnas, är alldeles för låga. Dessutom tar handboken inte hänsyn till hela processens miljöpåverkan, säger Jakob Engström.Jakob EngströmDet han tänker på är all koldioxid som släpps ut när avfall ska transporteras till deponi, samt den miljöpåverkan det innebär utvinna nya material som ska tjäna som fyllandsmassa, till exempel bergkross, och transporterna av det. På Naturvårdsverket är man medveten om kritiken mot handboken och håller med om att den inte tar hänsyn till transporter och utvinningsprocessen av andra fyllnadsmassor.

– Den ska ses över och utvärderas, säger Hans Vråde, chef över Naturvårdsverkets sektion för avfall och kemikalier. Förhoppningsvis kan det ske nästa år, men jag vågar inte lova något.

Meningen är att riktvärdena för ämnen som bland annat koppar, krom och arsenik som anges i handboken inte ska användas som ett facit, utan att tillsynsmyndigheterna ska utgå från fall till fall. Men Jakob Engström erfar att så inte är fallet, utan att handbokens riktvärden strikt används vid många rivningar och därmed sätter stopp för återvinning.  På Naturvårdsverket är man medvetna om detta.

– Det är absolut en risk att tillsynsmyndigheterna följer nivåerna i handboken för slaviskt. Det är ju bra att de är försiktiga, men lite synd om det innebär att återvinningen hämmas, säger Hans Vråde.

Om det fortsätter så här tror Jakob Engström att det kommer att bli ett problem när EU:s avfallsdirektiv, att 70 viktprocent av allt bygg- och rivningsavfall ska återvinnas eller återanvändas, träder i kraft 2020.

– Hur ska man kunna återvinna mer när de tillåtna nivåerna för betongåtervinning är så låga i Sverige? Jag har en känsla av att miljön skulle må bättre av högre värden än att allt ska transporteras till deponier och nya resurser ska brytas. BahcoSom exempel pekar han på andra länder i EU som till exempel Finland. Där är nivåerna av de tillåtna ämnena och föreningarna i betongen för återvinning högre och miljöarbetet prioriterat på ett helt annat sätt än i Sverige, som han anser främst stirrar sig blinda på att uppfylla målet om en giftfri miljö.

– Det är en utopi att åstadkomma en helt giftfri miljö, säger Jakob Engström.

I Finland har man ett högre gränsvärd för koppar i betongen på 400 milligram per kilo, till skillnad från Sverige där man har ett lägre riktvärde på 40 milligram per kilo. Varför inte Sverige valt att använda sig av ett högre gränsvärde för att främja återvinning har Naturvårdsverket inget bra svar på. Om det svenska riktvärdet kommer påverkas när handboken utreds kan Hans Vråde inte svara på.

– Nivåerna av tillåtna ämnen och föreningar i betongen är absolut en viktig fråga, men om de kommer förändras vågar jag inte säga idag.

Förstår du att det finns en frustration över att handboken är ett otympligt verktyg som skapar otrygghet när man på förhand inte vet hur mycket som kommer kunna återvinnas vid en rivning?  

– Ja, det förstår jag. Men utvärderingen av handboken är prioriterad och den fyller i alla fall en funktion. Situationen var betydligt otydligare innan den fanns, säger Hans Vråde.BahcoAtt EU:s avfallsdirektiv kommer bli en utmaning för branschen är både byggbransch och Naturvårdsverket på det klara med. Men hur stor utmaningen blir är fortfarande oklart. Naturvårdsverket uppskattar att det i dag återvinns och återanvänds cirka 50 viktprocent byggnads- och rivningsmaterial, men exakt hur långt man har kvar innan EU:s avfallsmål är uppnått vet man inte.

– Vi inser att vi måste ta fram bättre statistik, men vi har haft svårigheter att få fram det. Vi jobbar på det, det är ett prioriterat område, kommenterar Hans Vråde.

Något som också är prioriterat av Naturvårdsverket är att se över deponiskatten. Nästa år kan den komma att höjas.

– Jag tror att det kan leda till en ökad återvinning, anser Hans Vråde, på Naturvårdsverket.

Men Jakob Engström på Structor miljöteknik är skeptisk till att så skulle vara fallet.

– Byggföretagen har redan en intention att återvinna på grund av deponikostnaderna. En högre deponiskatt kommer endast leda till en marginellt ökad återvinning. Den huvudsakliga konsekvensen kommer däremot bli ett dyrare byggande.

Exakt hur EU:s avfallsdirektiv ska uppnås är fortfarande oklart. Sex år att klura ut det återstår dock, men tiden tickar. Ett som är säkert är i alla fall är att betongåtervinningen är en oerhört viktig del för uppnå målet.

EU:s avfallsdirektiv 2020
För fem år sedan antog EU ett nytt avfallsdirektiv. En del av det omfattar byggnads- och rivningsavfall och målet att medlemsländerna innan 2020 ska ha uppnått miniminivån att återvinna och återanvända 70 viktprocent av allt icke-farligt bygg- och rivningsavfall.

Naturvårdsverkets handbok
Handboken ska fungera som en vägledning tillsynsmyndigheterna inom miljöbalkens område. Detta för att underlätta återvinningen av avfall i anläggningsarbeten. Inte rättsligt bindande, men styrande.