Erlings pojk

Efter mer än fyrtio år på KTH sätter Stellan Lundström snart foten på området för sista gången. Om tre år går professorn och chefen för arkitektur och samhällsbyggande i pension. Då kallar skogen.

Han reser sig upp och plockar fram ett exemplar av Dagens Industri. Den är en vecka gammal och han lägger fram den på det stora mötesbordet, uppslagen så att debattsidan syns. Han själv finns avbildad på ett foto, med pepparkornsögonen snett blickande åt höger, under rubriken Bostadsmarkanden fungerar rationellt.

– Jag skrev nyligen om bostadsbristen och varför den fortfarande är ett faktum, säger han apropå frågan om vad som är branschens största utmaningar.

Debattartikeln efterlyser bland annat en ny allmännytta som vågar ta risken att bygga bostäder åt de med en tight hushållsekonomi, nu när de kommunal bostadsföretagen allt mer agerar affärsmässigt och de privata aktörerna inte vågar ta risken.

Vad har du fått för reaktioner?

– Folk har hört av sig och bekräftat det jag skrivit. Många har hållit med, men sagt att ”varför skrev du inte det där och det där också?”.

Han gör en min, men säger inget mer. Stellan Lundström är väldigt norrländsk. Pratar lågmält, inga långa haranger. Han är Erlings pojk från Norsjö i Västerbotten. Att han är en respekterad professor i fastighetsekonomi, chef för 750 personer på skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH och ofta intervjuad av media i fastighetsfrågor, det är inget som har borrat sig in i hans personlighet.

– Folk runt omkring mig vet att jag är professor och en del har sådan väldig respekt bara för att jag är skolchef. Bockar och bugar och ber om ursäkt. Men mina titlar tänker jag aldrig på, de formar inte den jag egentligen är.

Vem är du då?

– Jag? Jag är en cool norrlänning.

När den coola norrlänningen kom till KTH som 20-åring hade han aldrig satt sin fot i Stockholm tidigare. Mötet med huvudstaden blev en chock, men nu kan Stellan Lundström inte tänka sig att flytta härifrån.

– Barnen bor här och att flytta tillbaka till Norsjö… nej, där är servicen helt urlakad.

1975 tog han sin examen som civilingenjör i lantmäteri, en utbildning han redan som 16-åring tilltalades av då han sommarjobbade som pinnpojke på lantmäteriet i Norsjö.

– Jag gillade att gå där i skogen och mäta vinklar.

Men redan efter första terminen på KTH var vinklarna inte lika intressanta, istället väcktes intresset för fastighetsekonomi.

– Det är ett område där det är enklare att påverka.

Vad är det du gillar med det?

– Att jag har möjlighet att påverka ett antal tusen studenter.

Stellan Lundström blev kvar i den akademiska världen, först som lektor och docent. Sen tretton år tillbaka är han professor i fastighetsekonomi, sen fem år skolchef för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH.

– Jag har trivts bra här, jag har fått utrymme för mina tankar här.

Hans tankar har också efterfrågats av media, inte minst i kristider.

– Att intervjuas av media ser jag som helt naturligt. Det är ett sätt att få ut ett budskap. Forskning ska kommuniceras och skolans uppgift är, förutom undervisning och forskning, att umgås med samhället. Att höras i media tycker jag är ett bra sätt att göra det på.

Dagen innan har Stellan Lundström intervjuats av media om hur de nya, tilltänkta tunnelbanestationerna i Stockholm kommer påverka fastighetsmarknaden.

– Många svenskar har en bostadsrätt eller villa och vill veta hur deras situation påverkas. Har man ingen villa vill man veta varför det inte byggs mer. Det finns verkligen ett grundmurat intresse kring fastighetsekonomi i samhället.

Men förutom att det finns ett stort allmänintresse för fastighetsekonomi är han nöjd med att folk i branschen allt mer uppfattas som samhällsbyggare och inte enbart som byggare.

– Med den titeln kommer ett ökat ansvar och det är bra.

Själv utsågs han till årets Samhällsbyggare i höstas med hela sitt yrkesverksamma liv som motivering. För att han varit en förgrundsfigur inom samhällsbyggnadssektorn, för all den forskning, undervisning och kunskapsförmedling som han bedrivit. Själv är han mest stolt över sin avhandling om fastighetsvärdering som han disputerade med 1981. I den presenterade han kassaflödesmodellen som fortfarande används.

Hans tillförordnande som skolchef går ut 2016. Då har han fyllt 66 år. Om han lämnar när tillförordnandet går ut eller när han fyller 65 år har han inte bestämt sig för än. Men att stanna kvar längre än så är inte aktuellt.

– Jag har varit här så länge, nu måste jag hinna göra något annat också.

Vad är det då?

– Jag måste hinna sköta om skogen.

Svaret kommer blixtsnabbt och självklart. Stellan Lundström syftar på den skog han äger uppe på födelseorten Norsjö i Västerbotten. När det är dags att drar till skogs ser han gärna att en kvinna tar över som skolchef.

– KTH är en väldigt manlig miljö med många manliga skolchefer. Kvinnor kan tillföra andra dimensioner och det tror jag är bra.

Nya perspektiv kan behövas i en bransch som står inför flera stora utmaningar.

– En av utmaningarna är det vi kallar hållbar samhällsutveckling. Men frågan är – vad menar vi med hållbarhet? Jag skulle vilja ha en professor i fastighetsförvaltning här på skolan, för hållbarhet handlar inte bara om hur vi bygger, utan också om hur vi tar hand om våra hus.

En annan utmaning är hur regionhuvudstäderna ska utformas, medan resten av svenska städer tappar befolkning.

– Miljonprogrammen är en annan utmaning. Vem ska betala för renoveringen, hur ska renoveringen gå till och ska man ens renovera, frågar sig Stellan Lundström.

Vad vet du om framtiden?

– Att vi alla ska dö, säger han och skrattar till. Nej, men vissa saker vet vi redan, till exempel att grundvattnet håller på att ta slut på vissa platser i världen. Striden om vattnet, det kommer påverka hela världen, till exempel var vi kommer bo.
STELLAN LUNDSTRÖM
Ålder: 63 år.
Familj: Fru och två barn.
Bor: Huddinge.
Kuriosa: Deltog på militära skidskytte-VM i Libanon 1972 när han gjorde lumpen. ”Det gick inge vidare, jag var inte van vid höjden (2200 meter över havet), men jag tog mig runt.”