Den fula lilla grisen

Det är många kreativa hjärnor som tagit sig an det lilla reflexförsedda betonghindret genom åren. Framförallt för att förena funktion med skönhet, PR och ett leende. Men det är först nu som betongsuggan blivit just en sugga. 

De visste egentligen ingenting om betong när de bestämde sig för vad deras skolföretag skulle erbjuda. Deras tekniklärare avrådde dem från idén, sa att det var omöjligt.  Ändå gav sig de sex killarna i företaget Svin UF på utmaningen att skapa ett betonghinder i form av en gris.

– I början hade vi helt orealistiska idéer, som att vi skulle ha en gjutform i plåt som vi själva skulle slå ut för hand, berättar Victor Hammar och gömmer ansiktet i händerna när han minns tillbaka.

Han och de andra killarna går andra året på ABB Industrigymnasium i Västerås. I början av året fick de möjlighet att via skolan starta företag inom konceptet Ung företagsamhet. Det innebär att elever får möjlighet att vika skoltid åt att lära sig att starta och driva ett eget företag under ett års tid.

– Idén om en betongsugga som såg ut som en sugga hade jag haft länge, berättar Johan Dahl. Framförallt tyckte jag att vanliga betonghinder mest var fula och tänkte att det vore kul att göra något roligt med dem.

Affärsidén var att på ett enkelt sätt göra betonghindret levande och grisliknande, men fortfarande funktionsdugligt. Den skulle ha samma dimensioner som ett vanligt betonghinder med reflexer på sidorna. Men det blev en tuff process, som till stor del bestod av att tänka, prova, tänka om och prova igen. Killarna började med att skulptera fram en gris i frigolit. När de sedan skulle göra gjutformen i glasfiber, frättes frigoliten sönder. Det var bara att ta ett steg tillbaka och fundera vidare på hur situationen nu skulle lösas.

– Till slut provade vi att klä hela frigolitgrisen i packtejp och då gick det galant, ler Victor Hammar.

Företagsidén har prisats och hyllats. Bland annat har Svin UF utsetts till årets företag på den regionala mässan för Ung Företagsamhet i Västmanland och betongsuggan vunnit pris för bästa hantverk. Teknikläraren har fått äta upp att han avrådde dem från att ge sig på utmaningen. Reaktionerna har varit positiva, framförallt har betongsuggan lockat fram leenden och förtjusning. Just nu har Svin UF en efterfrågan på ett 15-tal suggor. Men om grisarna kommer att föröka och sprida sig över Sverige är osäkert i dagsläget. Ett UF-företag måste läggas ner efter ett års verksamhet, för att startas upp igen om man vill driva verksamheten vidare. Hur det blir med det är killarna inte helt säkra på än, med ett år kvar på gymnasiet. Däremot har de lärt sig uppskatta betong.

– Det är både ett vackert och ett trevligt material, konstaterar både Johan Dahl och Victor Hammar.

Nog för att betong kan vara vackert, men just de klassiska betongsuggornas utformning har fått flera att reagera, inte bara killarna i Svin UF. Betonghindrets fulhet har engagerat flera konstnärer.

– Jag och en ingenjör på ett fastighetsbolag gick över en parkeringsplats  och såg det där fula betongblocket som man alltid backar sönder bilarna på, berättar Christer Fällman på kultur- och fritidsförvaltningen i Linköping. Då började vi spåna på om man inte kunde hitta på något roligare. Jag hade sett de där betonglejonen på Drottninggatan i Stockholm och började ringa runt för att höra om inte vi också kunde ha något liknande här i Linköping.

Det resulterade i att man engagerade skaparen av lejonet på Drottninggatan, skulptören Anders Årfelt , att ta fram ännu ett lejon. Savannens konung är nämligen en symbol för Linköping, med rötter ända tillbaka till medeltiden och ingår i stadsvapnet. I dag finns det 17 stycken betonglejon, placerade ute på skolor och gågator i kommunen. Men Linköpingslejonet var som sagt var inte den första konstnärliga betongsuggan. Skulptören Anders Årfelt hade 1993 skapat ett gutefår i betong på uppdrag av Gotlands kommun och Skanska. Snart fick baggen en tacka och nu har de förökat sig så pass att det finns cirka 300 betongfår på ön. Numera är betongfåret en välkänd symbol för Gotland. Därför äger Gotlands kommun patent på fåret, för att det inte ska sprida sig till andra kommuner. De enda fåren som fått lämna ön är Gute och Gunnfjaun som fick åka ubåt till fastlandet. De transporterades till örlogsbasen i Karskrona där de nu står uppställda vid ubåten HMS Gotlands kajplats.

Två år efter gutefåret fick Anders Årfelt i uppdrag att skapa ett lejon till den svenska huvudstaden. Det skiljer sig en aning från lejonet i Linköping i detaljerna. Sen dess har konstnärliga betongsuggor spridit sig. Gävle fick sina betongbockar i samband med att staden firade 550 år och utanför tunnelbaneuppgången i Stockholmsförorten Bergshamra möts man av fotbollar i betong. Snart är det Kalmars tur att föräras ett betonghinder med konstnärlig touch. En motion från Folkpartiet i Kalmar ansåg att staden har så pass mycket turister att en konstnärligt utformad betongsugga vore en fin prydnad. Idén gillades och en tävling är nu utlyst.

– Vi har bjudit in yrkesverksamma konstnärer över hela landet, berättar Christina Karlberg från Kalmar kommun. Tanken är att de får ta fram var sitt förslag, sen får kalmarborna tycka till om tre alternativ.

Det vinnande bidraget kommer att utses i augusti och ska fungera som ett dekorativt väghinder, på gångbanor och vid slottet. Vad det blir för något återstår att se, Kalmar kommun menar att det nödvändigtvis inte måste vara ett djur.
Men en konstnärlig betongsugga är inte alltid en PR-hit. I Gävle har intresset för stans betongbockar sjunkit. Trots att de väger 400 kilo styck blir de ofta omkullvälta och nedklottrade. Förr hyrdes betongbockarna ut, men numera säljer Gävle kommun dem för ungefär 3000 kronor styck. Men intresset för att köpa en är inte lika stort som förr. Och PR-mässigt överskuggas nog den lilla betongbocken av den större, mer världskända halmbocken.

 

Linköpingslejonet
Varje år tillverkar eleverna på Anders Ljungstedts byggprogram i Linköping två nya betonglejon.
– Det är ett bra moment i utbildningen, säger Ove Ohlsson, lärare på byggprogrammet. Då får de möjlighet att se att det nästan går att göra vad som helst i betong.
Det går åt 500 liter betong för att gjuta ett Linköpingslejon. Det tillverkas av VäggBI och väger ett ton.

Kärt barn har många namn
Fackmannamässigt heter det betonghinder, men i folkmun säger de flesta betongsugga eller betonggris.
– Troligen säger man så eftersom betonghindret är tjockt och klumpigt som en gris, gissar Sven-Göran Malmgren, professor i svenska på Göteborgs Universitet.
Trots att båda orden används i dagligtal, finns endas betonggris upptaget i Svenska akademins ordlista sen 1979.